såhkies hederspris

Pristagare

2024  Ulla Barruk Sunna, tilldelas priset för ett brett och stort engagemang för samiskt språk, kultur och samhälle från 1970-talet och framåt. En sann pionjär och förebild för oss andra. Såhkies ordförande Lena Maria Nilsson om Såhkies motivering: ”Att höra Ulla berätta om sitt liv är som att följa med på en resa genom Sábmies folkrörelsehistoria från 1970-talet och framåt. Det är omöjligt att få med alla detaljer, men några saker vill jag ändå lyfta fram idag, när vi inviger samiska veckan 3 mars 2024 och när Ulla Barruk Sunna blivit utsedd att få ta emot Såhkies, Umeå sameförenings, hederspris. Ett pris som vi vill ge henne för hennes långa och breda engagemang för samiskt språk, kultur och samhällsliv.”

Ulla föddes 1945 i Tärna som äldst i en syskonskara på tre barn. Áhtjáhkka/farmor Maria var åbbá/lillasyster till samerättspionjären Elsa Laula och själv pionjär inom den samiska kvinnorörelsen vars huvuduppgift var att verka för bättre utbildning för samer. Eädnie/mor – som också hette Maria – var mycket engagerad i att föreläsa och sprida information om samers villkor. Ulla beskriver sin uppväxt som starkt präglad av en politiskt medveten och aktiv släkt, något som hon haft stor nytta av genom hela sitt vuxna liv.

2021-2023 Uppehåll bland annat på grund av pandemi.

2020 Lena Stenberg, uppvuxen i Årosjokk utanför Kiruna. ”Lena Stenberg är en föregångare inom den politiska konsten. Hon har i sitt mångåriga konstnärsskap via måleri, installationer och dokumentärfotografi belyst hur olika former av exploateringar påverkar den enskilda människan inom det samiska samhället. Lena Stenbergs konst är alltid aktuell och hon är en god förebild för de unga konstnärerna.”

2019 Kristina Utsi-Boine och Per Ludvig Boine, Siejdegavva, för sin uthållighet och att över lång tid arbetat med att synliggöra den samiska konsten och språken med sitt förlagsarbete med utgivning av samisk litteratur samt musik och jojk av hög kvalité.

2018 Uppehåll på grund av medelsbrist.

2017  Maj-Doris Rimpi, Parrinjarka i Sapmi. Maj-Doris har gjort betydelsefulla insatser på flera konstnärliga områden, främst teater, Sámi duodji, konst och film. Hon är nyskapande, utmanande och en sann inspiratör för andra. Motstånd, nyskapande och kontinuitet är ord som beskriver hennes betydelsefulla insatser för samisk kultur.

2016  Harriet Nordlund, från Nautijaur i Jokkmokks kommun, skådespelare, manusförfattare, regissör och författare. Hon har genom sin initiativförmåga och kreativitet i hög grad bidragit till att den samiska berättartraditionen har tagit plats på scenen. Genom sitt starka engagemang och kunskaper har hon haft stor betydelse i utvecklingen i ett samiskt scenspråk.

2015  Staffan Lundmark, arkivarie vid Institutet för språk och folkminnen (DAUM), Ubmeje. Staffan Lundmark tilldelas hederspriset för sitt uthålliga arbete med jojksamlingarna på DAUM, för sin ambition att göra dem tillgängliga för kulturbärarna samt för sitt engagemang för samlingarna skall behållas inom Sápmi, nära de som bidragit till den skatt av folkminne som samlats på DAUM.

2014  Maj-Lis Skaltje. Hon får hederspriset för sina mångåriga insatser och sitt bildande och produktiva arbete inom kultur, språk och medieområdet. Hennes tålmodiga arbete att dokumentera jojkens traditionella uttryck och uppmärksamma viktiga kulturbärare är mycket värdefulla för kommande generationer i det samiska samhället och omvärldens förståelse av den samiska kulturen.

2013  Jörgen Stenberg. Jörgen Stenberg förvaltar sitt skogsamiska kulturarv på ett generöst sätt. Han delar med sig och uppmuntrar andra att delta. Han har mod att prova nytt och ge sig in i nya projekt. Genom sitt engagemang, sina insatser och sin kunskap är han med att utveckla och fördjupa intresset för den samiska kulturen i vår samtid.

2012  Professor emerita Louise Bäckman (född Klementsson), Stockholm. Louise är född 1926 inom Vapstens Sameby, Tärnaby och sedan flyttade familjen till Vilhelmina Norra Sameby. För hennes mångåriga forskning kring samisk religion och trosföreställningar som gjort ämnet akademiskt legitimt och erkänt samt för sitt engagemang för att synliggöra de samiska kvinnorna och deras betydelse som kulturbärare.

2011  Max Lundström, Saemien vytnesjäjja. Sameslöjdare från Vualka- sovvene, Volgsele med rötter i Björkvattensdalen, Tärna. Max har som slöjdare med sitt gedigna hantverkskunnande och sin starka formkänsla bidragit till att utveckla den samiska slöjdtraditionen och därmed gjort betydande insatser för den samiska kulturen.

2010  Aina Jonsson, Gávtsjávrrie och Rans sameby. Aina har genom mångåriga insatser främjat rennäringen och den samiska kulturen. Hon är en förebild för unga kvinnor inom renskötseln och en kulturbärare som binder samman den moderna samiska historien.

2009  Johan Märak, Jokkmokk. Johan Märak har under många decennier varit en viktig kulturbärare av jojken och i hög grad bidragit till dess överlevnad. Han har med känslighet och klokskap verkat för att tillvarata både jojk- och berättartraditionen.

2008  Henrik Barruk. Henrik har med klokskap och känslighet verkat för att ta tillvara umesamiskan, och därigenom även bidragit till att ta tillvara traditioner, levnads- och tankesätt, samt andra samiska uttryck. Han har visat vilja och öppenhet att dela med sig av sina kunskaper till både yngre och äldre.

2007  Frode Fjellheim, Trondheim. Konstnärlig hög kvalité och musikaliska möten är utmärkande för Frodes artistiska resa. Med traditionell jojk som grund har han med känslighet och kunskap berikat ett flertal musikgenrer. Frode har som kompositör, musiker, pedagog och producent gjort betydande insatser för den samiska kulturen, musiken och språken.

2006  Elise Valkeapää, Karesuando/Guatemala. Elise började arbeta som fredsobservatör för Sámiraddi i Guatemala. Hon är djupt engagerad i urfolksfrågor och har mött stor respekt bland Mayas i Guatemala. Elise har dessutom arbetat för att sprida kunskap om samisk kultur och hur det är att vara urbefolkning i ett rikt land.

2005  Aina och Sture Nilsson, Umeå. Aina och Sture var pionjärer i bildandet av Umeå sameförening 1977. Aina har med sin pedagogiska och kulturella kunskap förmått skapa intresse och nyfikenhet om den samiska kulturen bland barn och unga. Sture har både professionellt och ideellt arbetat med kunskapsspridning om rennäring likväl som med kulturella frågor.

2004  Margareta Gran och Berit Nilsson, Ammarnäs. Margareta Gran och Berit Nilsson har som slöjdare och lärare bidragit med ovärderliga insatser för den syd- och nordsamiska traditionella mjukslöjden. Margareta med specialområdet rotslöjd, bandvävning, bandläggning och textilsömnad och Berit med tenn- och pärlbroderi samt skinnsömnad. Den samiska kulturen har genom deras insatser blivit vida känd och finns representerad på museer runt om i världen.